Hammaslääkäri

Torstai 26.05.2022

Pääkirjoitus

Specialiseringens riktlinjer granskas

Skulle vi behöva en ny specialitet inom odontologin – oralmedicin? Och borde man göra om de olika tyngdpunktsområdena inom specialområdet klinisk tandvård till egna, separata specialområden? Kunde man påbörja specialistutbildningen genast efter att man avlagt grundexamen, i stället för att som nu samla på sig klinisk erfarenhet under två år? Man redde ut tandläkarnas inställning till de stora huvudfrågorna i april, som stöd för det arbete en underavdelning inom koordinationsutskottet för specialistutbildningen gör gällande specialistutbildningens riktlinjer.

Erikoistumisen suuntaviivat tarkastelussa

Tarvitaanko hammaslääketieteeseen uutta erikoisalaa, suulääketiedettä? Entä pitäisikö kliinisen hammashoidon erikoisalan sisällä olevat painotusalat eriyttää omiksi erikoisaloikseen? Voisiko erikoistumaan ryhtyä heti perustutkinnon suorittamisen jälkeen, nykyisen kahden vuoden kliinisen kokemuksen kerryttämisen sijaan? Hammaslääkärien mielipiteitä näihin suuriin linjoihin selvitettiin huhtikuussa erikoistumiskoulutuksen suuntaviivoja selvittävän erikoistumiskoulutuksen koordinaatiojaoston alatyöryhmän työn tueksi.

Många får implantat – men behärskar vi riskerna?

Tandimplantat är en allmänt accepterad behandlingsmetod inom protetiken. Implantatets direkta anslutning till den omgivande benvävnaden, osseointegrationen, är en absolut förutsättning för att behandlingen ska lyckas. Termen osseointegration lanserades i slutet av 1970-talet av P-I Brånemarks forskningsteam, och sedan dess har det skett en aktiv utveckling av tandimplantat. Förr använde man implantat med slät yta, och då förutsatte osseointegrationen ett noggrant patienturval och att man var noga med att följa ett visst kirurgiskt protokoll.

Implanttihoitoa saa moni – mutta ovatko riskit hallinnassa?

Hammasimplanttien käyttö on proteettisissa hoidoissa yleisesti hyväksytty menetelmä. Implantin välitön kiinnittyminen ympäröivään luurakenteeseen, osseointegraatio, on onnistuneen hoidon ehdoton edellytys. Termin osseointegraatio lanseerasi 1970-luvun lopussa P-I Brånemarkin tutkimusryhmä, ja siitä lähtien hammasimplantteja on kehitetty aktiivisesti. Aiemmin käytettiin sileäpintaisia implantteja, joiden osseointegraatio edellytti huolellista potilasvalintaa ja tarkan kirurgisen protokollan noudattamista. Joissakin tapauksissa implanttien hankkimiseen tarvittiin lupa, joka edellytti

Varför flyter inte flötet?

Den servicesedel, eller voucher, för helhetstandvård som Helsingfors stad ger vissa patienter, har fått det familjära namnet koho (av det finska kokonaishoito, vilket betyder helhetsvård. Koho är också det finska ordet för ”flöte”. Övers. anm.). Den har haft motvind ända sedan lanseringen i februari 2021. Ersättningen vårdproducenterna har fått har varit så anspråkslös, att bara en handfull producenter har deltagit i verksamheten. Enligt staden står tusentals patienter i vårdkö, och tandläkarna vid hälsocentralerna blir allt mera överbelastade.

Miksi koho ei pysy pinnalla?

Helsingin kaupungin suun terveydenhuollon kokonaishoidon palveluseteli, tuttavallisemmin koho, on ollut vastatuulessa sen lanseeraamisesta helmikuussa 2021 lähtien. Palveluntuottajille maksettavat korvaukset ovat olleet sikäli vaatimattomat, että kokeiluun on osallistunut vain hyppysellinen tuottajia.

Inte jämlikare munhälsa med gamla metoder

En av den finländska hälsovårdspolitikens centrala målsättningar är att befolkningen ska ha en god hälsa, och att hälsoskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper ska vara så små som möjligt. En minskning av skillnaderna i välstånd och hälsa är också ett av målen för den social- och hälsovårdsreform som man håller på att genomföra. Under de senaste decennierna har befolkningens hälsa i genomsnitt på många sätt blivit bättre, men man har inte ännu lyckats jämna ut skillnaderna. Tobak, alkohol och ohälsosamma matvanor är vanliga orsaker till de socialt relaterade hälsoskillnaderna.

Entisellä menolla suunterveyden eriarvoisuus ei kapene

Suomen terveyspolitiikan keskeisiä tavoitteita ovat väestön hyvä terveys ja mahdollisimman pienet terveyserot eri väestöryhmien välillä. Hyvinvointi- ja terveyserojen kaventaminen kuuluvat myös tekeillä olevan sote-uudistuksen tavoitteisiin. Viime vuosikymmeninä väestön keskimääräinen terveys on monelta osin kohentunut, mutta terveyserot eivät ole kaventuneet. Tupakointi, alkoholin käyttö ja epäterveelliset ruokatottumukset ovat tavallisia sosiaalisten terveyserojen syitä.

Effekten ligger i vardagens möten

Arkiater Risto Pelkonen sade i en intervju i det senaste numret av Tandläkartidningen att han var orolig över hälsofrämjandets framtid. Han utgick från att all hälsofrämjande verksamhet kommer att bli svår att genomföra när ansvaret för den ligger hos kommunerna, som varken har finansiella resurser eller redskap för att sköta den, medan välfärdsområdenas fullmäktige riktar blicken mot specialistvården. Läget är minst sagt spännande. Det är kommunernas sak att främja välfärd och hälsa, men alla de betydelsefulla aktörerna arbetar för välfärdsområdena.

Vaikuttavuus piilee arjen kohtaamisissa

Arkkiatri Risto Pelkonen kertoi Hammaslääkärilehden edellisen numeron haastattelussa olevansa huolissaan terveyden edistämisen tulevaisuudesta. Hän arveli, että terveyden edistäminen käy vaikeaksi, kun se jää rahattomille ja välineettömille kunnille hyvinvointialueiden valtuutettujen katseen kääntyessä erikoissairaanhoitoon. Tilanne onkin vähintään jännittävä. Hyvinvoinnin ja terveyden edistäminen kuuluu kunnille, mutta olennaiset toimijat ovat hyvinvointialueiden palveluksessa.

Sivut

Tilaa syöte RSS - Pääkirjoitus