Suomen Hammaslääkärilehti
Finlands Tandläkartidning
Finnish Dental Journal
Musikern och låtskrivaren Pave Maijanen, som gick bort i år, skriver fritt översatt i en av sina sånger: ”Det är en av de morgnar när jag inte vet om det lönar sig att stiga upp, eller om jag ska dra täcket över huvudet och begrava mig under ett skal av sten”. Sången heter, också fritt översatt, Livshunger, och är en av hans populäraste.
”Tää niitä aamuja on kun en tiedä, kannattaako nousta vai jäädä, vetää peitto yli pään ja hautautua alle kivisen kuoren”, kirjoittaa tänä vuonna edesmennyt muusikko ja lauluntekijä Pave Maijanen. Kyseinen Elämän nälkä -kappale on yksi Maijasen suosituimmista. ”Se on ehkä se laulu, josta ihmiset ovat eniten kertoneet ihan kasvoista kasvoihin, että miten se on jeesannut.” Maijanen ei kappaleesta kertoessaan muistanut sanojen kirjoittamisen tilannetta, mutta tiesi, että huonoissa fiiliksissä se on kirjoitettu.
I slutet av 1980-talet sökte sjukhusen i Helsingfors sommarjobbare. Så kom det sig att jag, en 18-årig flicka från Kurikka, sökte jobb som sjukhusbiträde. I stället sattes jag att sköta instrumentvård. På operationsavdelningen visade det sig att man jobbade ensam, och att allt skulle göras på ett bestämt sätt, som inte motiverades. Jobbet var krävande, och det var mycket som skulle göras. I mitt oförstånd marscherade jag rakt till den ledande översköterskan. ”Det blir ingenting av det här, jag har bara kommit hit för att jobba som biträde.” Ryktet om mitt besök spred sig.
1980-luvun lopulla haettiin kesätyöntekijöitä helsinkiläisiin sairaaloihin. Niinpä kurikkalainen 18-vuotias tyttö haki sairaala-apulaisen töitä. Minusta koulutettiin välinehuoltaja. Leikkausosastolla kävi ilmi, että työtä tehtiin yksin ja kaikkeen oli vain yksi tapa, jota ei perusteltu. Työ oli vaativaa ja sitä oli paljon. Ymmärtämättömänä marssin suoraan johtavan ylihoitajan pakeille. Sanoin: ”Ei tästä tuu mitään, minoon tullu tänne vain apulaasen hommihin.” Sana käynnistäni kiiri. Kävi ilmi, että työn sisällöstä ja merkityksestä ei ollut keskusteltu, vuoropuhelua ei ollut.
Av alla som svarade på Tandläkarförbundets arbetsmarknadsenkät upplevde så många som varannan att de inte hade fått tillräcklig fortbildning under de senaste 12 månaderna. Före coronapandemin, år 2019, var något mera än var fjärde (28 %) tandläkare av den åsikten. Det är en oroväckande utveckling, och det ser ut som om coronaviruset inte bara har åstadkommit en vårdskuld, utan också en fortbildningsskuld för en del av tandläkarna.
VM i ishockey höll oss i spänning, kväll efter kväll. Segerviljan var stenhård, och minsta misstag hämnade sig genast. Det är lätt att vara efterklok när det gäller slutresultatet. Det sägs att varje lag är precis så starkt som dess svagaste länk.
Jääkiekon MM-kisat pitivät meitä jännityksessä illasta toiseen. Tahto menestyä oli kova, pienikin haparointi kaukalossa kostautui ja lopputuloksesta on helppo viisastella. Sanotaan, että joukkue on juuri niin hyvä kuin sen heikoin lenkki.
Purentaelimistön kipujen ja toimintahäiriöiden (TMD) päivitetty Käypä hoito -suositus antaa hammaslääkärille ja myös muulle terveydenhuollon henkilökunnalle työkaluja arkeen. Diagnostiikassa tärkeää on tarkkuus; oikea diagnoosi ja sen mukainen hoito, ja toisaalta välttyminen vääriltä positiivisilta löydöksiltä, ylidiagnosoinnilta ja siten ylihoidoilta. Päivitettyyn suositukseen sisältyvään kliiniseen DC/TMD (Diagnostic Criteria for TMD) -diagnostiikkaan on muun muassa lisätty tutun kivun ja heijastekivun rekisteröinti, mikä parantaa diagnostiikan tarkkuutta ja erotusdiagnostiikkaa.
Den nya, uppdaterade rekommendationen om god medicinsk praxis vid behandling av funktionsstörningar och smärttillstånd i tuggorganet (TMD) ger både tandläkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal redskap som de kan använda i den dagliga verksamheten. Det är viktigt att diagnostiseringen är noggrann; att behandlingen baseras på en korrekt diagnos, och att man undviker felaktiga positiva fynd och överdiagnostisering, och överbehandling som en följd av detta.
I år är temat för de nordiska tandläkartidningarnas gemensamma artikelserie ojämlikheten inom den orala hälsan i de nordiska länderna. Temat behandlas i tio artiklar, som publiceras i detta nummer och i de två följande numren av Tandläkartidningen. De ger både yrkeskåren och beslutsfattarna en gedigen vägkost.
