Suomen Hammaslääkärilehti
Finlands Tandläkartidning
Finnish Dental Journal
I år är temat för de nordiska tandläkartidningarnas gemensamma artikelserie ojämlikheten inom den orala hälsan i de nordiska länderna. Temat behandlas i tio artiklar, som publiceras i detta nummer och i de två följande numren av Tandläkartidningen. De ger både yrkeskåren och beslutsfattarna en gedigen vägkost.
FinnGen är ett forskningsprojekt inom vilket den offentliga och den privata sektorn samarbetar för att reda ut sjukdomsmekanismer genom att studera de finländska biobankernas data. Deltagarnas genomdata kombineras med de nationella hälso- och sjukvårdsregistren, och på det sättet får man uppgifter om sjukdomarnas genetiska bakgrund. Forskare och kliniker från flera medicinska och odontologiska områden deltar i projektet, så det är möjligt att FinnGen kan hjälpa oss att hitta mekanismer som vi ännu inte känner till, som förenar kroniska sjukdomar i munnen med allmänmedicinska problem.
Varför verkar inte min patients ortodontiska behandling att ge det resultat vi önskar? Varför känns det som om rotbehandling av övre molarer ofta misslyckas? ”Varför” är en utmärkt fråga, och en motor för ett nyfiket sinne. Nyfikenhet är en styrka. Ordet ”varför” får oss att överväga vad vi borde undersöka eller utveckla härnäst. Är våra nuvarande rutiner de bästa möjliga? Hur skulle vi kunna utveckla dem, så att våra behandlingsmönster skulle vara så högklassiga och effektiva som möjligt?
Vi behöver samarbetspartners om vi ska kunna förbättra hela folkets munhygien, men ansvaret för att våra egna patienter får information i hälsofrågor kan vi inte lägga på någon annan.
Mitt i novembermörkret följde jag med tandläkardagarnas videostreamade öppningsföreläsning, alldeles som alla andra. Det var Perttu Pölönen som uppträdde – ”uppfinnare, författare, kompositör, talare och futurist”, som tandläkardagarnas program presenterade honom. Musiken kan jag inte uttala mig om, och författarkarriären vet jag inte mera om än att han hade bråttom till den nya bokens publiceringstillfälle efter anförandet. Men gosse, talare och futurist, det är han verkligen!
Vad ser år 2021 ut att föra med sig för tandläkare? Den frågan fick jag av chefredaktören Heli när hon bad mig om en ledare till årets första nummer av tidningen. Utgående från år 2020 skulle jag säga att frågan är väldigt väl formulerad. För ett drygt år sedan, på tröskeln till det nya året, kunde vi inte föreställa oss vad det skulle innebära. COVID-19-pandemin har berört oss alla. Lyckligtvis kan man redan se ljus i ändan av tunneln, för nyheterna om vaccin är hoppfulla. Under sommaren 2021 kan vi kanske redan göra mycket sådant som på senare tid inte har varit möjligt.
Det här är min sista ledare i Tandläkartidningen. När du läser den har jag redan lämnat uppdraget som vice verksamhetsledare för Tandläkarförbundet. Vid årsskiftet blir jag pensionär.
Från höst till vinter, från koronakris till hoppet om vaccin, från gamla arbetssätt till nya. Brytningspunkterna är ögonblick när vi kan se rutinerna i ett nytt ljus. Då kan vi bedöma och förstå. En viss distans till vår egen vardag hjälper oss att göra iakttagelser. Det är det som gör att de nya insikterna om vårt eget arbete snarare dyker upp under en kurs i grannstaden än på vår egen arbetsplats, mellan patientstolen och datorskärmen.
Temat för årets tandläkardagar, Maailma muuttuu – världen förändras, är väldigt aktuellt. Apollonias fortbildningsutskott valde temat vid ett möte i januari, inspirerade av det nya decenniet. Vem kunde väl ha anat hur framtiden skulle se ut: redan i mars gjorde COVID-19-pandemin att både vår vardag och vårt arbete förändrades markant. På våren gjorde Apollonias kansli och fortbildningsutskott i all hast upp en läsordning för framtidens fortbildning. Det krävde ett hopp utanför den egna bekvämlighetssfären, nya färdigheter, och en stor nypa positiv attityd.
I augusti publicerades en ny rekommendation om god medicinsk praxis, på originalspråket finska Käypä hoito-suositus. Den behandlar kariesbekämpning både ur den enskilda patientens och ur hela befolkningens perspektiv. I enlighet med den feedback man fått tidigare har man dels lagt till direktiv rörande karies hos äldre personer, och dels gjort arbetsfördelningen mellan de olika yrkesgrupperna inom tandvården klarare när det gäller kariesbekämpning.
