Suomen Hammaslääkärilehti
Finlands Tandläkartidning
Finnish Dental Journal
Tandvården har alltid producerat data och siffror. Det har betytt åtminstone begränsade uppgifter om tandstatus, faktureringsuppgifter och arbetstidsbokföring. Nu är möjligheterna att dokumentera hälso- och sjukvården på en helt annan nivå.
De antimikrobiella läkemedlen är en av de viktigaste upptäckterna i medicinens historia, men mikrobernas resistens mot läkemedlen har nu utvecklats till ett allvarligt globalt hot mot människans hälsa och välfärd (1). Resistensen gör det svårare att bekämpa infektioner, gör behandlingarna längre och ökar dödligheten. Vårdkostnaderna stiger när behandlingarna kräver längre tid, och när behovet att isolera patienter ökar. När antalet sjukdomsfall bland befolkningen ökar påverkar det produktiviteten, och på det sättet har det också betydande ekonomiska följder.
I år fyller rekommendationerna om god medicinsk praxis 25 år. Vid festseminariet i maj fick de både ris och ros (läs: utvecklingsförslag) av representanter för tjänsteutbudsrådet, bassjukvården, specialistvården och det internationella samarbetet. Alla hade ett gemensamt budskap: rekommendationerna om god medicinsk praxis är uppskattade, de används, och de behövs. Ändå är ingenting så bra att det inte skulle finnas utvecklingsmöjligheter.
Kommunerna och kommunförbunden ordnar förtroendemannaval under våren 2019. Samtidigt väljs också de förtroendevalda läkarna, tandläkarna och veterinärerna till JUKO och Läkarkartellen. De förtroendevalda väljs för perioden 1.8.2019–31.7.2022.
Kommunsektorns system med förtroendemän baserar sig på existerande arbets- och anställningsavtal. De förtroendevalda har rätt att sköta uppdragen på arbetstid. Hur mycket tid man har rätt att använda till det beror på hur många medlemmar man representerar.
Det är inte lätt att bedöma hur effektiv tandläkarnas fortbildning är på ett objektivt sätt, men det är tydligt att alla kurser och fortbildningstillfällen erbjuder en mängd idéer man kan använda för att förändra ingrodda vanor. Det kan vara svårt att verifiera hur stor betydelse förändrade arbetsrutiner har för patientsäkerheten, patienternas hälsa eller till exempel vårdteamets välbefinnande. Det känns ändå inte motiverat att påstå, att fortbildningen inte skulle ha någon inverkan på yrkeskårens arbete.
När de stora årskullarna går i pension i Finland kommer flera specialisttandläkare och -läkare att lämna arbetslivet än vad det nuvarande fortbildningssystemet kan utbilda. Den brist som håller på att uppstå har man försökt kompensera genom att omstrukturera specialistutbildningen: man har infört ett nationellt ansökningssystem, och man ökar samarbetet mellan de olika utbildningsinrättningarna.
Ledaren i tidningen Journalisti (Journalisten) behandlade i nr.
I början av september väckte en nyhet i Helsingin Sanomat en viss uppmärksamhet. Ett stort företag i hälsovårdsbranschen sades försöka hindra sina patienter att söka fortsatt vård hos företagets konkurrenter. Enligt uppgifterna i tidningen fick läkarna inte längre enligt företagets interna direktiv skriva ut pappersremisser till laboratorieundersökningar, röntgen eller konsultationer. Man motiverade det med att vårdkedjan fungerade bäst om man får alla resultat inom det egna företaget. Provresultat från andra ställen syns i företagets system som skannade sidor.
I maj gjorde Taloustutkimus Oy, på uppdrag av Tandläkarförbundet, en undersökning som riktades till Tandläkarförbundets alla yrkesaktiva medlemmar. Man ville veta medlemmarnas åsikt om förbundets verksamhet, och vilken betydelse medlemskapet hade för dem. I huvudartikeln i det här numret av tidningen redogör vi för undersökningens resultat. De visar att medlemmarna är väldigt nöjda med sitt förbund – i synnerhet om man jämför resultaten med andra fackorganisationer.
