På svenska

Varför flyter inte flötet?

Den servicesedel, eller voucher, för helhetstandvård som Helsingfors stad ger vissa patienter, har fått det familjära namnet koho (av det finska kokonaishoito, vilket betyder helhetsvård. Koho är också det finska ordet för ”flöte”. Övers. anm.). Den har haft motvind ända sedan lanseringen i februari 2021. Ersättningen vårdproducenterna har fått har varit så anspråkslös, att bara en handfull producenter har deltagit i verksamheten. Enligt staden står tusentals patienter i vårdkö, och tandläkarna vid hälsocentralerna blir allt mera överbelastade.

Effekten ligger i vardagens möten

Arkiater Risto Pelkonen sade i en intervju i det senaste numret av Tandläkartidningen att han var orolig över hälsofrämjandets framtid. Han utgick från att all hälsofrämjande verksamhet kommer att bli svår att genomföra när ansvaret för den ligger hos kommunerna, som varken har finansiella resurser eller redskap för att sköta den, medan välfärdsområdenas fullmäktige riktar blicken mot specialistvården. Läget är minst sagt spännande. Det är kommunernas sak att främja välfärd och hälsa, men alla de betydelsefulla aktörerna arbetar för välfärdsområdena.

Förnuftet segrade

Förbundet har följt med den parlamentariska arbetsgruppen som har behandlat avvecklandet av flerkanalsfinansieringen som om det varit ett parti schack – vi har förutsett dragen, och påverkat spelmiljön. Principen i schack är ju, att man fattar genomtänkta beslut, och att man påverkar utgången redan när man gör sina första drag. En spelare som uppnår de målen, så att motspelarens kung råkar i ett mattläge, har vunnit partiet.

Vi spelar mot samma mål

VM i ishockey höll oss i spänning, kväll efter kväll. Segerviljan var stenhård, och minsta misstag hämnade sig genast. Det är lätt att vara efterklok när det gäller slutresultatet. Det sägs att varje lag är precis så starkt som dess svagaste länk.

Dagens service når inte alla

I år är temat för de nordiska tandläkartidningarnas gemensamma artikelserie ojämlikheten inom den orala hälsan i de nordiska länderna. Temat behandlas i tio artiklar, som publiceras i detta nummer och i de två följande numren av Tandläkartidningen. De ger både yrkeskåren och beslutsfattarna en gedigen vägkost.

Med små steg mot en individuell vård

FinnGen är ett forskningsprojekt inom vilket den offentliga och den privata sektorn samarbetar för att reda ut sjukdomsmekanismer genom att studera de finländska biobankernas data. Deltagarnas genomdata kombineras med de nationella hälso- och sjukvårdsregistren, och på det sättet får man uppgifter om sjukdomarnas genetiska bakgrund. Forskare och kliniker från flera medicinska och odontologiska områden deltar i projektet, så det är möjligt att FinnGen kan hjälpa oss att hitta mekanismer som vi ännu inte känner till, som förenar kroniska sjukdomar i munnen med allmänmedicinska problem.

Mera forskning vid hälsocentralerna

Varför verkar inte min patients ortodontiska behandling att ge det resultat vi önskar? Varför känns det som om rotbehandling av övre molarer ofta misslyckas? ”Varför” är en utmärkt fråga, och en motor för ett nyfiket sinne. Nyfikenhet är en styrka. Ordet ”varför” får oss att överväga vad vi borde undersöka eller utveckla härnäst. Är våra nuvarande rutiner de bästa möjliga? Hur skulle vi kunna utveckla dem, så att våra behandlingsmönster skulle vara så högklassiga och effektiva som möjligt?

God tandvård kräver stöd för egenvården

Vi behöver samarbetspartners om vi ska kunna förbättra hela folkets munhygien, men ansvaret för att våra egna patienter får information i hälsofrågor kan vi inte lägga på någon annan.

Blicka framåt mitt i förändringen

Mitt i novembermörkret följde jag med tandläkardagarnas videostreamade öppningsföreläsning, alldeles som alla andra. Det var Perttu Pölönen som uppträdde – ”uppfinnare, författare, kompositör, talare och futurist”, som tandläkardagarnas program presenterade honom. Musiken kan jag inte uttala mig om, och författarkarriären vet jag inte mera om än att han hade bråttom till den nya bokens publiceringstillfälle efter anförandet. Men gosse, talare och futurist, det är han verkligen!

Framåt tillsammans

Vad ser år 2021 ut att föra med sig för tandläkare? Den frågan fick jag av chefredaktören Heli när hon bad mig om en ledare till årets första nummer av tidningen. Utgående från år 2020 skulle jag säga att frågan är väldigt väl formulerad. För ett drygt år sedan, på tröskeln till det nya året, kunde vi inte föreställa oss vad det skulle innebära. COVID-19-pandemin har berört oss alla. Lyckligtvis kan man redan se ljus i ändan av tunneln, för nyheterna om vaccin är hoppfulla. Under sommaren 2021 kan vi kanske redan göra mycket sådant som på senare tid inte har varit möjligt.

Hammaslääkäri