Det kommer att ske förändringar i arbetslivet också för tandläkarna. Alla förändringar inom samhället och arbetsgivarorganisationerna och i verksamhetsmodellerna hänger samman, och de kommer att påverka också de enskilda tandläkarna.
Reformen inom social- och hälsovården och regionalförvaltningen – om den genomförs så som man planerar just nu – skulle betyda att nästan alla tandläkare inom den offentliga vården skulle få en ny arbetsgivare. Som en del av reformen måste man också bestämma vem man i framtiden förhandlar med om tjänstevillkoren för de tandläkare som överförs till landskapen. Besluten som gäller finansieringen och patienternas valfrihet berör nästan hela tandläkarkåren.
De fackliga centralorganisationerna nådde natten mot skottdagen ett förhandlingsresultat om avtalet om konkurrenskraften. Akava, STTK, EK och Kommunarbetsgivarna har godkänt en preliminär överenskommelse, men när detta skrivs vet vi ännu inte hur regeringen och FFC svarar. Efter att avtalet godkänts fordras det ännu att det är tillräckligt täckande, och att regeringens åtgärder är tillräckliga, för att det ska träda i kraft. Centralorganisationerna tar ställning till det i juni. Med detta avtal skulle man undvika de tvångslagar regeringen planerat, och som skulle ha en betydande inverkan också på Tandläkarförbundets medlemmar. Avtalet är inte heller smärtfritt för arbetstagarna, men det är ändå mera rättvist än paketet med tvångslagar.
VID FÖRHANDLINGAR mellan Kommunarbetsgivarna KT och Läkarkartellen förra sommaren kom man överens om flera arbetsgrupper som skulle utveckla Läkaravtalet. Tandläkarförbundet är med om utrednings- och förhandlingsarbetet som gäller de förändringar i tjänsteförhållandenas villkor som kommer att bli aktuella i samband med social- och hälsovårdsreformen. Förbundet förhandlar också om en lönereform. Ett fungerande lönesystem måste i förväg kunna beakta förändringar i både organisationsstrukturerna och verksamhetsmodellerna, och det måste kunna reagera smidigt på dem. Förhandlingsparterna måste bygga upp en maximalt stimulerande och rättvis avlöningsmodell som också kan anpassa sig till de kraven.
KT och Läkarförbundet har redan tidigare börjat arbeta med att utveckla lönemodellerna. Målet är att skapa två olika avlöningsmodeller för olika typer av arbetsuppgifter, som skulle kunna användas på alla arbetsplatser. Tandläkarnas avlöningsmodell borde utvecklas enligt samma riktlinjer som läkarnas. Systemet med åtgärdsarvoden har haft en central roll i tandläkarnas löneutveckling, och en löneandel som är beroende av arbetsinsatsen kommer säkert också i fortsättningen att behålla sin betydelse, beroende på tandläkararbetets natur.
FÖRUTOM LÖNEN har arbetstiden en central plats i utvecklingsarbetet. Här är ett mål att förenkla bestämmelserna, och en annan utmaning är skillnaderna i arbetstid vid hälsocentralerna och sjukhusen. Dessutom finns det ett ökande tryck att förlänga öppethållningstiderna, speciellt inom bashälsovården.
Enligt den aktuella tidtabellen ska social- och hälsovården och vissa andra regionala uppgifter överföras till landskapen 1.1.2019. Tidtabellen är väldigt knapp också för förändringarna i Läkaravtalet, om man vill att de ska vara klara innan personalen flyttar över.
”Bara genom samarbete och förhandlingar kan man nå bestående lösningar i arbetslivet.”
Tandläkarförbundets centrala strävan är att förena landets tandläkare och odontologie studerande i arbetet för att främja de fackliga intressena. Vi tror att förbundets medlemmar förstår den ekonomiska situation Finland befinner sig i, och inser behovet av en förbättrad konkurrenskraft och strukturella förändringar. Men visst vore det enklare att utveckla Läkaravtalet i ett annat ekonomiskt och samhälleligt läge.
Bara genom samarbete och förhandlingar kan man nå bestående lösningar i arbetslivet. Nu ber vi att du funderar på – och talar om för oss – ett hurdant läkaravtal du vill ha.
Lotta Lax
Författaren är Tandläkarförbundets förhandlingschef.