Rekommendationen om god medicinsk praxis inom rotfyllning, som publicerades i juni, är den nionde rekommendationen som behandlar ett odontologiskt delområde och som har sammanställts av Finska Läkarsällskapet Duodecim och Finska Tandläkarsällskapet Apollonia. Rekommendationerna är gjorda för att hjälpa klinikerna i vardagliga problemsituationer inom vården.
Den vetenskapliga evidensen härstammar främst från kliniska patientfall, och är baserad på s.k. PICO-analys (patient group, intervention, control, outcome), eller kontrollerade undersökningar där man jämför nya eller alternativa behandlingsmetoder med de allmänt använda. Också om nationella och internationella behandlingsöversikter av det slaget, baserade på vetenskaplig evidens, är relativt allmänna, har de finländska rekommendationerna om god medicinsk praxis en betydande fördel ur klinikerns synpunkt: i dem strävar man efter att kunna ge behandlingsrekommendationer också om det är ont om jämförande kliniska studier eller om deras resultat är motsägande. Då baserar sig rekommendationen i sista hand på vad en arbetsgrupp bestående av sakkunniga inom området betraktar som god vård. I rekommendationerna anger man också evidensens styrka. I fråga om enskilda åtgärder kan den variera från mycket starkt stöd i forskningen till en rekommendation i huvudsak baserad på klinisk erfarenhet och kunskap.
REKOMMENDATIONEN gällande rotfyllning erbjöd mig som arbetsgruppens ordförande flera positiva överraskningar. Först och främst var det ofta överraskande att se hur stark evidens det fanns i vetenskaplig forskning. Meta-analys, som blir allt vanligare, gör det möjligt att samla splittrade vetenskapliga rön och på det sättet få en klarare och säkrare helhetsbild av nyttan av enskilda åtgärder eller metoder. Det enorma elektroniska patientmaterialet ger också i vissa undersökningar en fördel i skala, som gör att t.ex. enskilda aktörers inverkan som kunde förvränga resultatet inte får så stor tyngd i slutresultatet. En orsak till rekommendationen att använda kofferdamskydd är t.ex. en undersökning av nyttan av kofferdamanvändning vid rotfyllning av över 500 000 tänder.
En annan mycket positiv överraskning var den mängd respons vi fick under beredningen av rekommendationen och efter att den blivit färdig. Det positiva intresset för rekommendationen visar, att man upplever att det har funnits ett behov av en rekommendation inom endodontin. Samtidigt visar uppmärksamheten de finländska tandläkarnas vilja att göra sitt arbete så väl som möjligt.
INOM ENDODONTIN finns det också mycket som kunde förbättras, både hos oss och på annat håll. En färsk finländsk undersökning visar att apikal parodontit förekommer väldigt ofta kring rotfyllda tänder, speciellt då fyllningens tekniska kvalitet inte är optimal, utgående från en röntgenologisk bedömning (Huumonen S, Suominen AL, Vehkalahti MM. Prevalence of apical periodontitis in root filled teeth: findings from a nationwide survey in Finland. Int Endod J. Julkaistu verkossa 25.2.2016. doi: 10.111/iej.12625). Den tekniska kvaliteten är ändå inte det enda kriteriet när man bedömer vårdens prognos. Den restorativa behandlingen förefaller att ha en minst lika stor inverkan på prognosen, och valet av rätt patient är också inom endodontin en förutsättning för ett lyckat resultat. Det är lönlöst att rotfylla hopplösa tänder, men när behandlingen är motiverad ska man göra den så bra det går. När man överväger olika behandlingsalternativ ska man också beakta vilka för- och nackdelar de olika alternativen har – inte bara för enskilda tänder, utan för hela bettet, patientens tuggorgan och den berörda patientens allmänna hälsa.
Rotfyllning lönar sig – och framför allt lönar det sig att göra rotfyllningen och den påföljande restorativa behandlingen väl. På vår arbetsgrupps vägnar hoppas jag att rekommendationen om god medicinsk praxis inom endodontin kan vara till hjälp för kollegorna i deras vardag.
Leo Tjäderhane
Professor
Avdelningen för mun- och käkkirurgi, HU och HNS
Forskningsenheten för munhälsa och Medical Research Center, OY och OYS