Hammaslääkäri

Maanantai 01.06.2020

Läkemedelsresistensen hotar vår välfärd

23.8.2019
Mataleena Parikka & Hannamari Välimaa

De antimikrobiella läkemedlen är en av de viktigaste upptäckterna i medicinens historia, men mikrobernas resistens mot läkemedlen har nu utvecklats till ett allvarligt globalt hot mot människans hälsa och välfärd (1). Resistensen gör det svårare att bekämpa infektioner, gör behandlingarna längre och ökar dödligheten. Vårdkostnaderna stiger när behandlingarna kräver längre tid, och när behovet att isolera patienter ökar. När antalet sjukdomsfall bland befolkningen ökar påverkar det produktiviteten, och på det sättet har det också betydande ekonomiska följder. Resistensen mot antimikrobiella mediciner har lyfts fram av World Economic Forum som ett av de 20 viktigaste hoten inför framtiden (2).

För närvarande dör 700 000 människor varje år av infektioner orsakade av resistenta mikrober. Om man inte kan hejda utvecklingen räknar man med att så mycket som 10 miljoner människor kommer att dö av sådana infektioner år 2050. De kumulativa effekterna på världsekonomin är då 108 miljoner US dollar (3).

Att utveckla nya antimikrobiella mediciner är en dyr och tidskrävande process, och man kan inte lösa resistensproblemet bara på det sättet. Man kan hindra att resistens blir vanligare genom att hindra att de motståndskraftiga bakterierna sprids, och genom att hindra att det uppstår nya resistenta stammar. Den viktigaste orsaken till att det uppstår resistens är en överdriven användning av antimikrobiella läkemedel, eller att de används på fel sätt när man behandlar patienter (4). Det är bara om man använder antimikrobiella mediciner ansvarsfullt som både nuvarande och framtida mediciner kan behålla sin effekt tillräckligt länge för att vi ska klara oss i kapplöpningen med mikrobernas snabba anpassningsförmåga. Vid en hälso- och sjukvårdsenhet är goda hygienrutiner det viktigaste sättet att hindra att resistenta bakterier sprids. Andra faktorer man måste beakta i kampen mot resistenta bakterier är bl.a. att hindra att antimikrobläkemedel kommer ut i naturen, och den risk turismen medför för att man ska smittas av resistenta bakterier.

Inom den öppna vården i Finland har användningen av systemiska antimikrobiella läkemedel minskat kontinuerligt sedan år 2011 (5). Ännu kan man inte se en lika klar sjunkande trend när det gäller de antibiotika som ordineras av tandläkare (6). Av de orala antibiotika som säljs i Finland har tandläkare i genomsnitt ordinerat 4–6 % årligen under de senaste 10 åren (6). Det är en signifikant mängd, och därför har vår yrkesgrupps handlande en betydelse för hur resistensläget utvecklas.

Bekämpningen av mikrobers läkemedelsresistens har som fjärde hälsotema genom tiderna lyfts upp på FN:s generalförsamlings agenda år 2016. WHO har publicerat ett program för hur man ska bekämpa resistens mot antibiotika, och också Finlands social- och hälsovårdsministerium har gjort upp ett nationellt handlingsprogram, därtill förpliktat av EU. Målet är att behålla de antimikrobiella läkemedlens effekt så god som möjligt (7). Programmet förpliktar alla inom hälso- och sjukvården, också tandläkarna, att handla på ett sätt som motverkar en ökning av resistensen.

Den nordiska serie av artiklar kring ämnet ”Antibiotika” som under hösten kommer att publiceras i Finlands Tandläkartidning, erbjuder en översikt över ämnet ur nordiskt och odontologiskt perspektiv. Artikelserien visar, att det finns olikheter mellan de nordiska länderna när det gäller direktiven för användning av antibiotika. En förklaring till det är bristen på vetenskapligt stöd för olika handlingsmodeller, och en annan är de olika traditionerna när det gäller användning av antibiotika. Artiklarna ger oss verktyg för ansvarsfull användning av antibiotika, och för en kritisk analys av de egna behandlingsrutinerna. Vi skall hoppas att artiklarna också stimulerar till forskning inom området, till undervisning och till sakkunnigverksamhet av olika slag.

Litteratur

  1. Global action plan on antimicrobial resistance, WHO. https://www.who.int/antimicrobial-resistance/global-action-plan/en/.
  2. World Economic Forum: Global Risks 2014, Ninth ed., Geneva 2014. www.weforum.org/risks.
  3. The review on antimicrobial resistance, Chaired by Jim O’Neill. https://amr-review.org/sites/default/files/160525_Final%20paper_with%20cover.pdf.
  4. Holmes AH, Moore LS, Sundsfjord A, Steinbakk M, Regmi S, Karkey A, Guerin PJ, Piddock LJ. Understanding the mechanisms and drivers of antimicrobial resistance. Lancet. 2016 Jan 9; 387(10014): 176–87. doi: 10.1016/S0140-6736(15)00473-0.
  5. European Centre for Disease Prevention and Control, Antimicrobial consumption database. https://www.ecdc.europa.eu/en/antimicrobial-consumption/surveillance-and-disease-data/database.
  6. Raportit – kela.fi.
  7. Sosiaali- ja terveysministeriö, 2017. Mikrobilääkeresistenssin torjunnan kansallinen toimintaohjelma 2017–2021.