Hammaslääkäri

Lauantai 06.03.2021

Mera forskning vid hälsocentralerna

19.2.2021
Heidi Arponen och Annarmari Nihtilä

Varför verkar inte min patients ortodontiska behandling att ge det resultat vi önskar? Varför känns det som om rotbehandling av övre molarer ofta misslyckas? ”Varför” är en utmärkt fråga, och en motor för ett nyfiket sinne. Nyfikenhet är en styrka. Ordet ”varför” får oss att överväga vad vi borde undersöka eller utveckla härnäst. Är våra nuvarande rutiner de bästa möjliga? Hur skulle vi kunna utveckla dem, så att våra behandlingsmönster skulle vara så högklassiga och effektiva som möjligt?

Frågorna vi grubblar över kan leda till nya utvecklingsprojekt, eller till mera omfattande vetenskaplig forskning. Goda exempel på undersökningar som på senare tid har gjorts vid hälsocentraler i Finland, och vars resultat förändrar hälsocentralernas vardag, är undersökningen av rotfyllningarnas kvalitet gjord utgående från Helsingfors stads hälsocentralers data (Laukkanen m.fl. 2021) och uppföljningen av ortodontiska apparater gjord med mikrochips vid Esbo stads hälsocentraler (Arponen m.fl. 2020).

Året 2021 som nu har börjat är temaår för den evidensbaserade kunskapen. Nu är ett bra ögonblick att fråga ”varför”, att lyfta fram vikten av forskning, och att uppmuntra till forskning också inom primärvården. Evidensbaserad kunskap minskar morgondagens osäkerhet, och hjälper oss att fatta beslut som gäller vården. Varje tandläkare har både förmånen och skyldigheten att hela tiden uppdatera sina kunskaper och sina arbetsmetoder, så att de motsvarar de nyaste evidensbaserade vårdrutinerna och -rekommendationerna.

Beklagligt ofta är klyftan mellan vetenskap och praktik ännu djup, och ibland kan det vara svårt att ge upp gamla vanor och rutiner. Ändå borde vi alla prioritera integreringen av forskningsresultat i patientvården så fort som möjligt. I genomsnitt har man konstaterat att det tar 17 år innan nya forskningsresultat blir en del av det dagliga arbetet inom hälso- och sjukvården (Morris m.fl. 2011). Å andra sidan har vi ju sett att forskningen kring COVID-19 pandemin har gått framåt väldigt fort, vilket visar att man med effektivt samarbete kan minska dröjsmålet avsevärt.

Forskningen inom primärvården, speciellt sådan forskning som har gjorts av personal vid hälsocentralerna, kan göra överföringen av kunskap till det praktiska arbetet snabbare. Hälsocentralerna kan vara en guldgruva för forskarna. Temaåret uppmuntrar oss nu till att fundera på hur vi kan stödja forskningen inom primärvården. En bra början är att stärka en kultur som uppskattar forskning, att göra processen kring forskningstillstånd enklare, och att göra det möjligt att få ledighet för forskning.

Det är nödvändigt att samarbeta med universitet och universitetssjukhus, och det samarbetet borde utökas. Ett gott exempel på ett fungerande samarbete är Helsingfors universitets medicinska fakultets Akademiska hälsocentrals forskarskola, som främjar vetenskaplig forskning inom primärvården, och som samlar professionella forskare. På det sättet kombinerar man forskarutbildning och kamratstöd.

När man utvecklar sina egna forskningsidéer lönar det sig att kasta en blick i Den evidensbaserade kunskapens temaårs kalender. Där finns över hundra inspirerande tillfällen, inkluderande Apollonia-symposiet i mars. Nu kan vi tillsammans under hela året njuta av en resa genom den evidensbaserade kunskapens värld.

Heidi Arponen, Annamari Nihtilä
Författarna arbetar vid Esbo stads hälsocentral, och är intresserade av forskning. Annamari Nihtilä är också ordförande för Apollonias fortbildningskommitté.

Ledare, Tandläkartidning 3/2021