På svenska

PääkirjoitusGod tandvård kräver stöd för egenvården

22.1.2021

Vi behöver samarbetspartners om vi ska kunna förbättra hela folkets munhygien, men ansvaret för att våra egna patienter får information i hälsofrågor kan vi inte lägga på någon annan.

Barn och unga, och i synnerhet pojkar, borstar i genomsnitt tänderna mycket mera sällan i Finland än jämnåriga i västliga välfärdsstater. Läget är inte bra när det gäller vuxna heller: männen i arbetsför ålder har lika låg tandborstningsaktivitet som pojkarna. De äldres munhygien är i genomsnitt ännu sämre. Speciellt problematisk är situationen för sådana äldre som inte själva kan klara sin munhygien utan utomstående hjälp.

Tandvårdspersonalen är antagligen ganska enig om att deras åtgärder inte ensamma räcker för att åstadkomma en avgörande höjning av tandborstningsaktiviteten. Hemmen har ansvaret för barn och unga, men för den uppgiften behöver de stöd av rådgivning, dagvård och småbarnspedagogik, tandvårdsetablissemanget icke att förglömma. Man kan inte förbättra sådana äldre personers munhygien som är beroende av utomstående hjälp, om inte de vårdare som dagligen tar hand om dem också tar över ansvaret för tandborstningen. Det kommer inte att bli av utan en grundläggande förändring av kulturen, och att få igång en sådan kräver ett otröttligt lobbande av tandvårdspersonalen och våra organisationer. Det är också nödvändigt med en omfattande fortbildning av den personal som har hand om hjälpbehövande äldre och andra med funktionsnedsättningar.

Ansvaret för den individuella hälsorådgivning som behövs för att höja tandborstningsaktiviteten bland sådana vuxna som utnyttjar tandvårdstjänster, vilar uteslutande på tandvårdspersonalens axlar. Undersökningen FinTerveys 2017 visade, att bland de kvinnor över 30 år som deltog borstade 83 % tänderna oftare än en gång om dagen, medan bara 53 % av männen uppgav att de gjorde det. Man har också konstaterat att tänderna inte nödvändigtvis blir rena också man borstar dem två gånger om dagen. Man borde alltså både förbättra borstningstekniken, och få alla att se tandborstningen som en naturlig del av morgon- och kvällsrutinerna.

I början av förra seklet ingick handledning i egenvård i allmänhet inte i tandvården. Det är förståeligt, eftersom man inte egentligen hade andra möjligheter än reparativ vård och protetik som kunde användas för att bevara bettets funktion. Nu vet man ju, att patienterna själva kan inverka på om tänderna hålls friska genom att själva sköta om dem. Speciellt förstår man munhygienens centrala betydelse betydligt bättre än förr.

Strävandena att öka produktiviteten inom tandvården verkar ändå att styra utvecklingen i en riktning som snarare upprätthåller än minskar den traditionella åtgärdscentreringen inom tandvården. En behovsstyrd hälsorådgivning är naturligtvis en väsentlig del av en god tandvård. Också tandvård som genomförs enligt klart på en gång-principen måste vid behov kunna kombineras med en möjlighet till hälsorådgivning som ges i lugn och ro. Egenvården blir inte nödvändigtvis klar på en gång.

Lue myös
Etsitkö näitä?