Hammaslääkäri

söndag 14.08.2022

Hur ser odontologiska studier ut i dag?

17.6.2022 06:00
Ritva Näpänkangas & Saara Kantola

Fem och ett halvt år universitetsstudier, 330 studiepoäng och 8910 arbetstimmar för de studerande. Under den tiden ska de förvandlas till tandläkare, färdiga för arbetslivet, som klarar av att arbeta inom alla olika sektorer. Hur lyckas man med det?
De första två åren studerar man prekliniska ämnen, främst tillsammans med dem som studerar medicin. Efter det prekliniska skedet följer det kliniska skedet, och rent odontologiska studier. Det är en arbetsdryg blandning av teori, fantom- och simulatorundervisning och kliniska övningsarbeten med patienter. Studierna består av undervisning i de olika odontologiska specialområdena, i det förhållande som definieras i läroplanen, och som är systematiskt fördelad mellan läsåren. Det sista halvåret genomgår studerandena ett praktikskede utanför utbildningsanstalten, i ett anställningsförhållande inom en kommun eller ett kommunförbund. Utbildningens mål är att ge de studerande ett professionellt självförtroende, så att de har både mod och kunnande att klara sitt arbete, men också en förmåga att se hur långt det egna teoretiska och kliniska kunnandet räcker.

Lärarna och den övriga undervisningspersonalen följer de studerande, sida vid sida, under hela utbildningen. Tandläkaryrket är åtgärdsdominerat, och det krävs många upprepningar för att de studerande ska kunna öva in krävande manuella rutiner. Lärarna kontrollerar att alla studerandes kunskapsnivå är tillräckligt hög, och att alla behärskar handgreppen, separat för varje åtgärd. De nationella kunskapsmålsättningarna för utexaminerade tandläkare ligger som grund för utbildningen vid alla de fyra utbildningsenheterna i Finland. De grundar sig på den europeiska organisationen ADEE:s (Association for Dental Education in Europe) kunskapsmål. Lärarna fastställer själva kontaktundervisningens mål, och planerar undervisningsmetoderna och följer upp kunskapsnivån. Den rätlinjiga utbildningen för med sig en kvalitetsnivå, som kommer till uttryck i att studerandena har självsäkerhet, för man vet att man har lärt sig det som utlovas i utbildningsplanen och som man kommer att behöva i arbetslivet.

De som studerar odontologi blir, när de utexaminerats, läkare inom sitt eget område, och de kommer att ha tillräckliga kunskaper för att ställa diagnoser, och för att behandla och förhindra sjukdomar hos patienterna. Lärarna måste ha tid att ge studerandena den handledning de behöver för att lära sig, men de måste också ha tid att lära sig själva. Det är svårt att upprätthålla en högklassig undervisning om omständigheterna och utbildningsresurserna inte räcker till. Tandläkarutbildningen är dyr, eftersom undervisningen sker i autentiska verksamhetsomgivningar, och de kliniska övningarna görs med verkliga patienter. Under studierna använder man riktig utrustning, riktiga material och riktig mjukvara redan under fantom- och simulatorskedet. Undervisningsutrymmena och redskapen kräver service, uppdateringar och förnyande. Odontologin utvecklas snabbt, och undervisningen måste utvecklas med den.

Tandläkarexamen är reglerad, och förutsätter tillstånd, och universiteten har ansvaret för att man utbildar tandläkare på en så hög nivå, att man kan tillåta att de utför ingrepp på en annan människa. Man kan inte bli läkare bara genom att läsa böcker eller se på videor, man kan bli det bara genom interaktion med kolleger, lärare och patienter.

Ritva Näpänkangas
Docent, specialisttandläkare
Examensansvarig för tandläkarutbildningen, Uleåborgs universitet

Saara Kantola
Odont. dr., specialisttandläkare
Serviceförman, undervisningstandkliniken, Uleåborgs stad

Ledare, Tandläkartidning 8/2022