Hammaslääkäri

söndag 26.09.2021

Tack för förtroendet

11.12.2020 06:00
Anja Eerola

Det här är min sista ledare i Tandläkartidningen. När du läser den har jag redan lämnat uppdraget som vice verksamhetsledare för Tandläkarförbundet. Vid årsskiftet blir jag pensionär.

Kanske du frågar dig vilka tankar som sysselsätter mig nu. Det ska jag tala om för dig. Eller kanske jag snarare ska försöka skapa en text utgående från de tankar som rör sig i mitt huvud, och dessutom i en form som är tillräckligt klar och tydlig för att man ska kunna inse vad det är jag upplever – åtminstone ungefär. En del av det jag känner är glädje, tillfredsställelse och tacksamhet över att jag har klarat mig fram till pensionsåldern i ett fysiskt och mentalt skick som, åtminstone enligt min egen bedömning, är ganska gott.

Jag ska inte besvära dig med fraser om åren som har flugit iväg, men visst är det sant. Om man räknar med kandidatåren har jag jobbat som tandläkare i fyrtio år, och av dem 21 år som förbundets vice verksamhetsledare.

Jag skulle egentligen bli matematiklärare. Ett möte och några magiska ord ändrade mina planer. ”Kom till odontologiska. De har fina fester.” Visst har festerna varit fina, också om man inte har klarat sig med bara festande. När jag nu har valt en avslöjande linje måste jag ändå skryta med en förmåga jag har, och som jag har haft mycket nytta av i alla organisations- och förhandlingsuppdrag som ofta drog långt ut på kvällarna och ända in på nätterna. Jag är bra på att vaka, och att koncentrera mig på arbetsuppgifterna också vid mera ovanliga tidpunkter.

Du vet ju att stadgarna säger att förbundet ska sköta intressebevakningen för tandläkarkåren och hela tandvården, och också verka för befolkningens munhälsa. Kanske har du funderat på var intressebevakning egentligen går ut på, och ibland kanske till och med om de egentligen gör något på förbundet, eftersom det alltid tycks dyka upp problem. Det förargar mig att jag inte har lyckats skingra mystiken kring intressebevakningen tillräckligt effektivt, och att jag inte har lyckats förmedla vad allt förbundets personal gör och i vilka ofta väldigt komplicerade situationer förbundet verkar.

Förbundet har i sin egenskap av branschens enda organisation som gör ett heltäckande intressebevakningsarbete fått en mängd uppgifter. Det finns också väldigt många instanser man samarbetar med, och andra aktörer man måste beakta. Intressebevakningen görs i ett korsdrag av olika intressen. Det är svårt, och ibland helt omöjligt, att göra arbetet synligt. Arbetet med att påverka, lobbyverksamheten för munhälsa och tandvårdstjänster, är verkligen att ro i korssjö. Det kräver både kraftig påverkan i bakgrunden och synlig information.

Det är precis denna härva av utmaningar, och det ständiga sökandet efter lösningar, som jag på något galet sätt har tyckt så mycket om. Ett av de roligaste elementen i arbetet under alla år har varit att få tala till kollegerna om intressebevakningens krumelurer. Jag hoppas att jag har lyckats förmedla denna, vågar jag kalla det passion, också utåt.

En av mina första uppgifter på förbundet var medlemskapet i social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp, som är väldigt viktig för vår bransch. Tandvårdsreformen år 2002 gav branschen och befolkningen en summa pengar av aldrig tidigare skådad storlek. Jag minns hur vi skrev ned motiveringar till våra krav för dåvarande finansministern Sauli Niinistö.

De sista situationerna som har ristat sig in i mitt medvetande är från kollektivavtalsförhandlingarna förra våren. Det försöker jag inte ens förklara, eftersom logiken och rumban kring arbetsmarknadsförhandlingarna måste upplevas. Jag kommer nog kanske att sakna dessa thrillers, liksom så många andra intressanta uppdrag och situationer. Jag vet med säkerhet att jag kommer att sakna mina fantastiska arbetskamrater och alla våra gemensamma funderingar.

Nu, när jag står inför denna förändring av min livssituation, är min främsta känsla tacksamhet över att jag, som år 1981 som osäker och blyg nybliven tandläkare trädde ut i arbetslivet, har fått företa en sådan resa, omgiven av en så fantastisk yrkeskår.
Tack för förtreoendet, och att jag har fått jobba för dig. Tack för denna otroliga resa! n